User:Saftgurka/sandbox36
Henry Kellgren | |
|---|---|
.jpg) | |
| Birth name | Per Henry Theodor Kellgren |
| Born | 23 August 1886 Ljungarum, Sweden |
| Died | 19 November 1954 (aged 68) Stockholm, Sweden |
| Allegiance | Sweden |
| Service/ | Swedish Army |
| Years of service | 1908–1951 |
| Rank | Lieutenant General |
| Commands held |
|
Lieutenant General Per Henry Theodor Kellgren (23 August 1886 – 19 November 1954) was a senior Swedish Army officer. Kellgren served as head of the Military Office of the Ministry of Defence.
Early life[edit]
Kellgren was born on 23 August 1886 at Stora Sanna manor in Ljungarum Parish, Jönköping County, Sweden the son of Patrik Anton Teodor Kellgren and his wife Emma Christina Eriksson.[1] He passed mogenhetsexamen in Skara in 1906.[2]
Career[edit]
Military career[edit]
Kellgren blev underlöjtnant vid Andra livgrenadjärregementet 1908. befordrad till löjtnant 1913.[3] genomgick Krigshögskolan 1917–1919 och var aspirant vid General Staff 1919–1921.[2] Han blev kapten där 1922, adjutant hos Chief of the General Staff, major general Carl Gustaf Hammarskjöld 1924-1926, kapten vid Svea livgarde 1926 samt vid Generalstaben 1928.[3] major 1929 samt var 1930–1932 stabschef vid Norra fördelningen och 1932–1935 stabschef i Infanteriinspektionen.[3] Han blev överstelöjtnant 1934, överstelöjtnant vid Hallands regemente 1935, utnämndes 1936 till överste och chef för Norra skånska infanteriregementet och blev 1938 chef för Lantförsvarets kommandoexpedition.[2]
Ledamot av inskrivningsrådet 1942[3] och utnämndes 1942 till generalmajor i armén samt förordnades 1945, då de tre försvarsgrenarnas kommandoexpeditioner sammanslogs till en enda, till chef för denna. I denna egenskap har Kellgren varit försvarsministerns främste militäre rådgivare och utövade ett mycket stort, ofta skarpt kritiserat inflytande, inte minst i utnämningsfrågor. Kellgren har författat större delen av den av Utrikesdepartementets utgåva Förbindelserna mellan chefen för lantförsvarets kommandoexpedition och tyske militärattachén i Stockholm 1939–45 (1946), vari Kellgren framträder som en av de främsta representanterna för den vilja till samarbete med Tyskland, som fanns inom regeringen och högsta försvarsledningen.[2]
Kellgren affair[edit]
I november 1945 hade General Helge Jung vid ett besök hos statsminister Per Albin Hansson begärt entledigande av chefen för Lantförsvarets kommandoexpedition, generalmajor Henry Kellgren. Enligt överbefälhavaren var Kellgren allmänt oduglig. Jung antydde också, att för Kellgren komprometterande uppgifter kunde komma fram, när de tyska arkiven öppnades. Statsministern vägrade att flytta på Kellgren, men överbefälhavaren gav inte upp. Han fick ett lämpligt tillfälle att återkomma i ärendet, då han fått kännedom om, att ett antal av Försvarets radioanstalts dechiffrerade telegram innehöll uppgifter om svenska officerares kontakter med Nazityskland. En hel del material gällde chefens för Kommandoexpeditionen kontakter med den tyske militärattachén Bruno von Uthmann. Affären ingick som en viktig del i Helge Jungs personliga vendetta riktad mot motståndare och äldre, som han ansåg, tyskorienterade officerare. Jung fick inte gehör för sina krav, varken hos statsministern eller hos försvarsministern. Han vände sig då till utrikesminister Östen Undén och varnade för att anklagelser för passivitet kunde komma att riktas mot Regeringen, om den inte ingrep mot svenskar, som hade gått Hitlers ärenden eller hade varit beredda att göra det. Undén insåg faran och krävde förklaring av Kellgren. Denne utarbetade en lång och ordrik försvarsskrift med huvudinnehåll, att Kellgren i sina kontakter med von Uthman hade följt direktiv från utrikes- och försvarsministrarna, och att den tyske militärattachén varit en otillförlitlig rapportör. Kellgrens försvarsskrift behandlades i Regeringen, där den fick starkt stöd. Det fanns en oro inom regeringen för, att de tyska telegrammen med tyskvänliga uttalanden från svenska officerare skulle kunna skada Sverige i segermakternas ögon. Jung skriver i sina anteckningar från en föredragning inför kronprinsen den 6 mars 1946 ”Om materialet kommer fram utifrån eller genom vår press, som tidigare hänt med liknande, stor fara såväl ur utrikespol. synpunkt – minus i England och USA – som för försvarsfrågans utveckling här hemma.” De här diskussionerna ägde rum vid samma tidpunkt som Rosenbladsaffären var som hetast.[4]
En artikel i den engelska veckotidningen Reynold's News den 19 maj 1946 med titeln "Swede traitor helped nazis" väckte stor uppmärksamhet i svensk press. Kellgren utpekades som personen i artikeln och pressdebatten om svenska officerares tyskvänlighet tog ny fart. Med anledning av artikeln beslöt Regeringen att ge ut en aktpublikation, byggd bland annat på Kellgrens försvarsskrift. Utrikesministern arbetade själv med den Kellgrenska vitboken (Undéns beteckning) i kontakt med försvars- och statsministrarna. Skriften Förbindelserna mellan Chefen för Lantförsvarets kommandoexpedition och tyske militärattachén i Stockholm 1939-1945 kom ut i början av juli och kommenterades allmänt på pressens ledarsidor. Eftersom utrikesminister Christian Günther och försvarsminister P.E.Sköld i sina utlåtanden stödde Kellgren, var det inte endast hans uttalanden utan också regeringens politik som bedömdes. Negativ mot regeringen och Kellgren var främst den liberala pressen, som redan under krigsåren angripit utrikespolitiken som alltför tyskvänlig. Socialdemokratisk press var generellt sett mer återhållsam. Flertalet höger- och bondeförbundstidningar intog en relativt förstående hållning och framhöll Sveriges utsatta läge och otillräckliga resurser under kriget. Regeringen hade alltså tagit parti för Kellgren mot Jung.[4] Året efter Kellgren affair startade Meyerhöffer affair där ytterligare en aktiv tyskorienterad officer kom i skottgluggen för General Jungs utrensningar av den svenska officerskåren.
Later life[edit]
After retiring from active duty, Kellgren became chairman of Stockholm Trotting Association (Stockholms travsällskap).[1]
Personal life[edit]
On 22 October 1912 in Norrköping, Kellgren married Adéle Alice Södergren (born 25 January 1888 in Stockholm), the daughter of factory manager Johan Fredrik Södergren and adopted daughter to his wife Emma Alma Augusta Lindquister. They divorced in 1923. On 7 November 1927 in Copenhagen, Denmark, Kellgren married Gurli Boman (9 June 1898 in Gothenburg – 6 May 1984 in Stockholm), the daughter of physician Herman Boman and Elin Ekblom.[1]
Dates of rank[edit]
- 31 December 1908 – Underlöjtnant
- 20 June 1913 – Lieutenant 2nd Class
- 26 September 1917 – Lieutenant 1st Class
- 28 April 1922 – Captain
- 17 October 1931 – Major
- 1 June 1934 – Lieutenant colonel
- 16 November 1936 – Colonel
- 1 July 1942 – Major general
- 20 September 1951 – Lieutenant general
Awards and decorations[edit]
Kellgren's awards:[3]
King Gustaf V's Jubilee Commemorative Medal (1928)
Commander 1st Class of the Order of the Sword
Knight of the Order of Vasa
King Gustaf V's Olympic Commemorative Medal (Konung Gustaf V:s olympiska minnesmedalj)- Lingiad Anniversary Medal (Lingiadens jubileumsmedalj)
- Swedish Military Sports Association's Gold Medal (Sveriges militära idrottsförbunds guldmedalj)
- Landstormen Silver Medal (Landstormens silvermedalj)
- FAKSftjt
- Riksluftskyddsförbundet RLSFSftjt
- Landstormsofficerssällskapens i Sverige Riksförbund hederstecken i guld
Honours[edit]
- Member of the Royal Swedish Academy of War Sciences (1938)[1]
Bibliography[edit]
- Kellgren, Henry (1951). Sex krigsår i Skölds skugga [Six years of war in the shadow of Sköld] (in Swedish). Stockholm: Saxon & Lindström. SELIBR 127825.
- Kellgren, Per Henry Teodor (1915). "Honny soit qui ma y pense": en samling tjänsteförteckningar (in Swedish). Norrköping. SELIBR 2738287.
{{cite book}}: CS1 maint: location missing publisher (link) - Förbindelserna mellan chefen för Lantförsvarets kommandoexpedition och tyske militärattachén i Stockholm 1939-1945. Aktstycken / utgivna av Kungl. Utrikesdepartementet (in Swedish). Stockholm: [Fritzes hovbokhandel] [distributör]. 1946. SELIBR 1398381.
References[edit]
- ^ a b c d Wikland, Erik (1975–1977c). "P Henry T Kellgren". Svenskt biografiskt lexikon (in Swedish). Vol. 21. National Archives of Sweden. Retrieved 24 November 2020.
- ^ a b c d Dahl, Torsten; Bohman, Nils, eds. (1948). Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok. 4 I-Lindner (in Swedish). Stockholm: Bonnier. pp. 213–214. SELIBR 53803.
- ^ a b c d e Harnesk, Paul, ed. (1945). Vem är vem? [Who's Who?] (in Swedish). Vol. D. 1, Stockholmsdelen. Stockholm: Vem är vem bokförlag. p. 403. SELIBR 8198269.
- ^ a b Övervakningen av nazister och högerextremister: forskarrapporter till Säkerhetstjänstkommissionen (in Swedish). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 2002. pp. 20–21. ISBN 9138217759. SELIBR 8838908.